Mitt målartänk

NYTT FRÅN BAGS PENNA OCH PENSEL – det senaste från stafflit!

”FROST”
Det händer så mycket underbart i naturen nu – höstfärgfrossan övergick häromdagen till vackert glänsande frostprakt! Det ville jag inte missa. Såhär ser min egen bild av den första kyliga och gnistriga frosten ut.

”SEA AND LAND”
Mer tuschfrossa! Åh, dessa svepande linjer och böjande former man kan få till! Här blev färgflödet så småningom till ett djupt hav, fyllt av strömmar, koraller och små fiskar här och där, nedanför ett landskap. Var bara tvungen att ha med de två lugnt badande i den lilla viken i det idylliska landskapet ovanför det vilda havet. Under ytan finns det mycket…..

WILD FLOWER
Jag gick ju en sumi-e och kalligrafikurs nyligen och insåg att streck på papper är grymt svårt och en stor konst och teknik att få till. Jag gillar verkligen stilen, renheten och det strikta och det fantasifulla abstrakta och gör mina egna försök, som synes. Jag hoppas det tillåts att ha sin egen stil och variant på denna svåra konstart. Tusch är så fantastiskt!

”WALKING”
Jag är ingen fena på det här med akvarell, jag har svårt att inte förlora mig i petigheter och pill och jag blir aldrig nöjd och färdig. Som här, när jag försökte mig på ett strandlandskap. Till slut blev den ändå ok för mig, jag tycker om färgerna även om man inte ska ta perspektiv och detaljer på för stort allvar. Men den föll på plats till slut och jo, nu tycker jag mycket om den.

AUTUMN TREES
Nu exploderar naturen i de mest fantastiska färger och dag för dag ändras färgtonerna på träd och löv. Det fick mig att ta till allt jag har i denna mustiga målning som kom till på mitt eget sätt. Rött, rött i botten och så studerar jag penseldragen för att få till motivet. Som du ser gör det att det inte alltid blir som det jag såg från början…En kul och riktigt rolig process tycker jag!

Jag har tecknat och målat sedan jag var barn och själv prövat mig fram med blyerts, tusch, akryl och olja. När jag var ung blev det ganska mycket producerat, men sedan tog jobbet och andra intressen över. Helt tomt på konstsidan var det dock inte. Den lilla akvarellen Solen bryter fram bör vara från runt 2000 och den pryder fortfarande väggen hemma.

Nu däremot, när jag slutat jobba, kom lusten tillbaka och penslarna och pennorna fram igen. Jag prövar mig fram så nätt, men kan nog säga att jag nu börjar se vad det är jag vill göra och hur. Det kommer, bit för bit. Här kan du se mina alster så här långt, ta del av mina tankar, inspiration och idéer och följa mitt skapande vidare.

På och Från stranden

Mina första akvarellförsök; ”På stranden” och ”Från stranden” är i litet format: 17X12.
Jag misstänker att det blev så för att jag gillar de små detaljerna, det tidsödande detaljpetandet och att bilden för mig inte alls är självklar från början utan tar form och växer efterhand. Valet av motiv var ganska självklart dock – hav och vatten är ju det vi har runt omkring oss här så jag måste helt enkelt känna efter hur det ser ut för mig i mitt måleri. Dock kunde jag inte riktigt nöja mig med att titta på vattnet från stranden utan ville också se hur jag och Siri såg ut när vi pulsade fram i den kalla sanden i vintras, överlyckliga över att kunna gå och springa fritt i blåsten i Helsingborg igen!

Tulpaner

Tulpaner är härliga blommor och när vi fyllde vaserna med yviga, franska tulpaner, fick de också bli tavelmotiv. Den första enda, enkla tulpanen är aningen platt, men jag gillar ändå återgivningen av färgerna och formerna. Och om man undrar över det sladdriga pappret så är det just för att det är ett alltför tunt och sladdrigt akvarellpapper…men tränar, prövar och övar – det kommer att bli bättre!

Den andra blev en målning av tunga, fullblommade, och nästan halvvissnade blommor som också har en fantastisk färgprakt som jag försökte återge med mina egna tillägg. Bakgrunden fick bli en gardin av små penselprickar – en njutning att se de små små skiftningarna i mönstret och och att hålla på länge. Nåt meditativt över att sitta och peta, observera, titta, fundera, peta mera.

Magnolia

I kvarteret intill står ett fantastiskt magnoliaträd som blommade gudomligt i våras. Det blev inspiration till en tavla med blommor i full blom i en härlig färgmix. Dock kändes det ”korrekta” avbildandet lite tråkigt och oinspirerat så jag beslöt göra ett nytt försök, nu med nästan utblommade magnolior, för att få ge fantasin, mina egna bilder och färgmixen nytt spelrum. Att lyssna på Saties Gnossienes under tiden gjorde susen – nu börjar adrenalinet, lusten och glädjen komma på allvar!

Magnolia ”Gnossiennes”

Musik har och är ett annat mycket stort intresse och jag har sjungit i kör sedan jag var 10 år gammal. Med åren har det blivit solosång, teater, ensembler och många körer och konserter både här och där i Sverige och utomlands. Att lyssna på musik är därför ett utomordentligt bra sätt för mig att fokusera, inspireras och ledas i intryck och skapande. Saties Gnossiennes var stycket denna gång som jag lyssnade gång på gång medan denna förvissnade och sönderfallande magnoliabild flöt fram under penseln. Färgskiftningarna och det mera flexibla, impulsiva och fria tolkandet gav fritt, engagerat och glatt flyt – det blev ett nästan meditativt målande. Jag börjar hitta det jag verkligen inspireras av och känner den riktiga målarglädjen i!

Över Sundet

Man kan lite på skoj kalla Över sundet för ett beställningsverk. Akrylmålningen kom till efter att maken, när vi satt på balkongen och njöt av sundsutsikten en dag, föreslog att vi skulle kunna förlänga utsikten med en målning på balkongväggen. Tja, varför inte? Blev ganska nöjd till slut, men nu kände jag definitivt att det korrekta avbildandet inte var min grej och att jag hela tiden petade och pillade i de små, små detaljerna. Jag längtade innerligt till spetsig blyerts och tusch.

Dog walk

Svärfar Rolf inspirerade till detta tuschalster. Ur det första abstrakta mönstervirrvarret med tuschpennan kom, i kombination med Rolfs beskrivning av promenaderna med vår hund Siri, som han och Jane passade när vi var borta, denna bild. Han tyckte, inte alls obefogat, att Siri drog lite väl mycket och var lite trilsk och envis emellanåt, och det skapade bilden av den ystra hunden som glatt sprätter iväg med grus och sand yrande runt sig medan gammelhusse bakom håller emot i kopplet. Älskade jobba med den här och är väldigt nöjd. Nu återstår att se vad Rolf själv tycker om skildringen, men jag är stort tack skyldig för inspirationen och det fantastiskt roliga jobbet med den!

Skugga – Ombra mai fu

Den här bilden hade jag jobbat och skissat rätt länge på innan motivet sas landade och jag insåg vad det var och skulle bli. Jag hade sett serien Vincenzo på Netflix och nu gick det fantastiska soundtracket hett på Bosen medan jag tecknade, massor med mäktig italiensk klassisk musik mixat med nyskrivet koreanskt fick igång fantasin. Händels Largo eller ”Ombra mai fu” i Le Poems tolkning fick mig att se Xerxes under sin platan andas ut i den efterlängtade skuggan. Mer eller mindre omedvetet hade jag skildrat det jag hörde. Så härligt jobba med mycket tusch.

Trees – fem minimålningar

Nu börjar inspirationen rinna till och då gäller det att passa på! Med en överbliven tavelram från IKEA hemma fick jag idén till flera små tavlor med gemensamt tema, målade med tusch, akvarell och blyerts. Temat blev träd: abstrakt, träd i solnedgång , fjäril i träd, trädstammar i storm och bambugren. Väldigt glad över de fyra första, särskilt gillar jag hur jag fick till solnedgångsträdets färgmix och glans och de svarta, stormvittrade stammarna.

Trees abstract
Trees Sunset
Trees butterfly
Trees storm
Trees bamboo

Covering tattoos

NU börjar det bli riktigt roligt! Inspirationen, har jag insett, kommer mycket från de serier jag älskade när jag var liten (och större). Plöjde serietidningar som X9, Buster, Seriemagasinet och mina favoriter blev de som jag tyckte hade bäst tecknarstil – favoriten är fortfarande Jim Holdaway (Modesty Blaise) och Alex Raymond (Rip Kirby). När jag nu går hårt in på tuschen blir det riktigt annorlunda – och en underbar glädje i skapandet. Mina två första (ofta blir det två ”versioner” på samma tema, vet inte riktigt varför men det känns som om det är så det ska vara liksom) starkt tuschiga, dramatiska och hårda bilder kallar jag Covering tattoos…med sumi-e målning, kalligrafi och lite manga i sinnet. Nåt helt annat, som sagt.

Nedan alltså Covering tattoos 1 och 2.

Shade

Nu kör vi större duk och akryl ett tag! Stora, blaffiga färgsjok som fick sjunka in, beskådas och begrundas. Vad finns det här, vad blir det, vad känns det som….? För mig är motivet sällan klart från början och den här gången blev det en riktigt vindlande process. Först blev det en stad i gryningsljus. Grunnade och filade länge på den, men nej, gav upp och kompletterade istället färgbakgrunden för att få ny inspiration. Tittade, kände, grunnade och fick fram en mörk näckrosdamm. Hmmm. En dag eller två senare kom färgsjoken fram igen, nya penseldrag i annan riktning och NU fanns hon där. Kvinnan med barnet som sitter i skuggan under trädet. Så är det bara. Shade.

Så jobbar jag. Det tar tid ibland…men det måste liksom kännas, tänkas, ses, inspireras fram. En spännande sinnesresa varje gång.

Första versionen, stad i gryningsljus tänkte jag nog.
Nej, mera färgsjok, mörkt och ljust blev en mörk damm med näckrosor. Men nej, känns fortfarande inte helt rätt, även om den här var kvar länge i sinnet.

Hon var där nästan från början ändå. Gemensamt för alla versionerna är det jag ser i ljuset från höger och rörelsen oppifrån vänster ner till höger. Jag är mycket nöjd med henne och hela processen var underbart rolig och härlig att jobba mig igenom.

Summer leaves

Jag älskar tusch! Nu blev det landskap och vatten i alla fall, inspirerad av fallande temperatur, kortare kvällar och mörkare morgnar. Solen och värmen trycks tillbaka av kalla moln och mörkret väller fram i den här målningen med svart och rött tusch. Även Mollbergs blandning bör hyllas. Behövde en lite mjukare, gulare och varmare ton och då tog jag till kaffemuggen som gav det jag var ute efter.

Night Breeze

Ja, den här damen tog tid att komma till ro med. Som vanligt framstod hon ur en helt abstrakt start – en väldigt mörk midnattsblå/svart bild där det kom fram ett ansikte som bara njöt och var där i ögonblicket – och det var jag bara tvungen att spara. Som lättnaden av en sval vind efter en härlig, intensiv danskväll. På väg hem tar man en extra paus och njuter av det man upplevt, tystnaden och svalkan och att snart få vila fötterna och huvudet. ..

Winter Birds

Nu var jag bara tvungen att få till lite tempo, större svängar och andra färger. Dessutom i större format och det blev en riktigt häftig och svängig process!
Från en botten med idel vitt, grått och silver kom två uppburrade fåglar sittande i ett isigt träd och ett kargt, svartvitt landskap. Lite kvarglömt svagt solljusgläns och en antydan till lite värme mitt i det kyliga fick det i alla fall också bli.

City Bridge

Som ni märker, blandar jag totalt respektlöst olika tekniker och material. Den här gången blev det ett riktigt rejält akvarellpapper som jag gav mig på med stora akrylsvep för att se vad strukturen och dragen skulle ge för motivinspiration – det bestämmer jag inte i förväg utan det får komma när jag ser hur linjerna, färgerna, formerna ser ut. Då blir inte alltid sammanhang, perspektiv och storlek korrekt eller ”rätt” hela vägen när det blev lite omtänk och justeringar.

Mixen akryl för det stora, breda, akvarell för lite blekare, kallare ton och så tuschet för konturerna blev nån sorts serietidningslook först, lite nedtonad i slutversionen där jag kände att det behövdes en ljusare och positivare ton och väg ut, lite mera att bli glad åt i den grå, smutsiga och kalla stadsbilden.

Helene Bagewitz Helene@bagandbeaver.com 0705 194484
%d bloggare gillar detta: